Vägen tillbaka

Förra året, när vi inte fick gehör när vi gång på gång berättade hur dåligt sonen mådde. Då hade jag önskat att jag haft denna forskningsinformation att lägga fram på bordet.

Den här viktiga vägen tillbaka som vi är så många som jobbar på att bygga för och med våra barn. Jag har en vän, en specialpedagog, som gjorde ett fördjupningsarbete. I detta intervjuar de 5 unga vuxna för att ta reda på hur det såg ut kring den problematiska skolfrånvaron och hur de kom tillbaka. I detta arbete hittade jag guld! Förutom de egna slutsatserna refererar de till MÅNGA andra studier och forskning på ämnet. Jag var bara tvungen att sammanställa det här så fler kan få ta del av det! Först vill jag börja med resultatet från Vägen tillbaka:

Resultat från rapporten Vägen tillbaka

Ur Vägen tillbaka – Unga vuxnas erfarenheter och upplevelser av problematisk skolfrånvaro och vägen tillbaka. Camilla Dannebjörk och Linda Rosén, 2018.

Studien visar att problematiken kring skolfrånvaro är komplex och behöver förstås utifrån varje enskild individs unika förutsättningar och behov. Detta bekräftas av såväl tidigare forskning inom området samt av de unga vuxnas unika erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar på att de unga vuxna upplevde att skolan som aktör inte hade förmågan att ge stöd och lösa problematiken kring den problematiska skolfrånvaron utifrån deras unika förutsättningar och behov. Studien visar även på att långvariga och förtroendefulla relationer, tydliga strukturer, delaktighet samt en känsla av sammanhang är av yttersta vikt för att förhindra att skolfrånvaro övergår till problematisk skolfrånvaro. Studien identifierar även vikten av samverkan mellan externa och interna aktörer utifrån ett salutogent och relationellt helhetsperspektiv med syftet att utveckla en socialt, pedagogiskt och fysiskt tillgänglig lärmiljö som, av individen, upplevs som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Ökad risk för skolfrånvaro från olika studier och rapporter

  • Autismdiagnos – ökar risken för att eleven ska uppfatta skolan som meningslös och obegriplig
  • Diagnoser med depression, social fobi samt olika former av ångest, t ex separationsångest
  • Separation vanligt förekommande trigger för skolfrånvaro. Det kan vara skilsmässa, ny lärare, ny klass, ny skola eller att en klasskamrat slutar. Särskilt svårt för AST-personer.
  • För lågt ställda förväntningar och bristande stimulans i skolan vara en orsaksförklaring till frånvaro
  • Mobbning, kränkningar, utanförskap och bristande kamrat- och vuxenrelationer är betydelsefulla förklaringar till elevers frånvaro
  • Skolorna brister i att låta eleven själv vara delaktiga i kartläggningsarbetet (kartläggningen i samband med åtgärdsrprogram)
  • Samband mellan skolfrånvaro och en skola som inte förmår att ge det stöd eleven är i behov av
  • Bemöta eleven med ett kategoriskt förhållningssätt, dvs att det är individen det är fel på (istället för relationellt förhållningssätt, se listan nedan)
  • Övergången mellan grundskolans mellanstadium och högstadium
  • Upplevda stora förändringar där såväl strukturer, miljöer och krav ändras
  • Om föräldrar har svårt att ge barnen stöd – konfliktfyllda och instabila hemförhållanden.

Åtgärder och förebyggande insatser mot skolfrånvaro från olika studier och rapporter

  • Att skolan tidigt uppmärksammar skolsvårigheter och frånvaro
  • Behovsstyrda, flexibla och individanpassade insatser
  • Samverkan mellan elev, föräldrar, skola och vid behov andra aktörer, t ex BUP och socialtjänsten, är nödvändig
  • Att utveckla långvariga och förtroendefulla relationer i skolan är betydelsefullt (för eleven)
  • Eleven behöver ha känsla av sammanhang och hanterbarhet, begriplighet, meningsfullhet och delaktighet i skolan
  • Eleven behöver uppleva delaktighet i kartläggning och utformning av anpassning och åtgärder
    • Elevernas röster, deras erfarenheter och upplevelser behöver synliggöras i utformningen och planeringen av olika former av stöd
  • Att skolan har ett salutogent perspektiv (hälso/friskfokus) där det friska förstärks, och det problematiska identifieras, är en framgångsfaktor i arbetet med att vända frånvaro till närvaro
  • Ett relationellt helhetsgrepp, dvs både skola och hem tittar på omgivningen (miljö, pedagogik, struktur, förberedelse, verktyg, strategier, osv) för att hitta lösningar (detta istället för ett kategoriskt perspektiv där man problematiserar individen)
  • Ett bättre mående hos barnet är en bidragande faktor till att kunna bryta den problematiska skolfrånvaron
  • Stöttande föräldrar
  • Flera forskningsstudier visar att KBT-baserade insatser vid skolfrånvaro är framgångsrika för att främja motivation och närvaro samt för att motverka rädsla, ångest och depression
  • Yttre samt inre motivation:
    • Tydliga målbilder och drömmar
    • Personlig utveckling
    • Stöttande föräldrar
    • Ett bättre mående 
    • Stöd från mentorer (förtroendefull relation)
  • Den omgivande miljön ger den struktur, de ramar och den flexibilitet som eleverna är i behov av

Dessutom…

Generaldirektör för Skolinspektionen säger också att det inte finns några gränser för det ansvar skolan har för att hitta fungerande lösningar. Källa, Kalla Fakta, De osynliga barnen.

Sammanfattningsvis är det komplext och beror ofta på flera pusselbitar!! Det viktiga är dock att inte att göra ”allt”, det viktiga är att göra RÄTT insatser! Anpassat för just den individen.

/Anna Malcus
DITT LUGN I STORMEN

_________________________________________

Häng med på NPF-Yoga. Jag har en online-kurs för alla er NPF-föräldrar som inte bor i Mölndal! Gör som dina barn – gör dina aktiviteter online och bygg upp ett tryggt nätverk.

https://medvetenyoga.se/product/npf-yoga-online-jan-feb-2019/

 

Stäng meny
×
×

Kundvagn